Som min mamma sa "du måste ha en åsikt om allting"
Nu ska jag skriva av mig om ett ämne som gör mig djupt upprörd emellanåt.

Homosexualitet.
Hade en diskution häromdagen där det påstods vara äckligt med homosexuella och att dessa inte borde få adoptera?
Say what!?
Jag tycker att homosexuella förhållanden är något av det mest ärliga du kan hitta. För där har personen bortsett från könet och ser enbart människan.
Det måste vara det mest sanna hos en människa.
Varför skulle inte två pappor/två mammor kunna uppfostra ett barn som i ett heterosexuellt förhållande?
"Ja men barnen måste få ha manliga/kvinnliga förebilder." Ja absolut! Men vad är det som säger att mamman och pappan i ett heterosexuellt förhållande är förebilder?
Det skulle lika gärna kunna vara fabrorn, den äldre brorsan, den äldre systern, mostern. som är barnets förebild.

"Ja men tänk va barnen ska få höra i skolan"
Ja, för barn mobbas ju inte av andra anledningar?
Då ska vi alltså börja införa lag på vissa kläder man får bära, vissa frisyrer, för att barnen inte ska bli mobbade?
Barn är barn, det kommer alltid finnas barn som sticker ut och får gliringar. TYVÄRR.
Och att låta bli saker för att man är rädd gör saken bara okej.

Ta mobbing som exempel.
Om du hela tiden vänder andra kinden till och inte säger ifrån får mobbaren bekräftelse att denne kan göra hur som och inte behöva ta några konsekvenser. Man visar att det är okej.

Som alla vet så har jag "Storebror". Han är homosexuell, öppet homosexuell. Och även om han är totalt utflippad emellanåt. Så skulle jag aldrig någonsin misstro honom eller hans respektive att ta hand om ett barn.
Han är mer lämpad för det än många heterosexuella jag känner.

Återigen, det här med att vara människa, att vara mänsllig. Ger oss tydligen rätt att döma folk. Nej inte döma. Döma UT! För det är exakt det vi gör.
Och "vi" heterosexuella tar oss rätten att bestämma att homosexuella inte får adoptera.
Vi heterosexuella är så himla präktiga och duktiga i alla lägen. Det ska inte ens finnas minsta tvivel om att vi ska få skaffa barn.

Oh. Mellanmjölkssverige.

Avslutar med ett favoritcitat. Och jo, jag är ärligt bisexuell.
"Jag tycker om heterosexuella som homosexuella. Synd om dem för att de begränsat sig till en planhalva.
Själv springer man över hela plan"

Varför kan man inte bara acceptera folk som dom är?
Eller är det bara jag som är löjligt naiv och öppensinnad.