Jag är förälskad, nej. Kär. Jag är obotligt kär.
Jag har hittat mitt livselixir.
Musik.

En nytändning i min kärlek till musik.
Jag har utan avbrott lyssnat på musik i nästan 11h nu.
Och jag har fortfarande inte något behov av att stänga av och sova.
Utan hittar hela tiden en ny låt som jag måste lyssna på innan jag somnar.

Jag har också tänkt på hur mycket jag tar till mig av olika låtar.

Take a bow får mig helt tårögd och ledsen.
Medans
Defying Gravity får mig att köra minspel och mima i allra bästa stil (vågar och kan inte sjunga just nu)
Faithfully får mig bara uppfylld med en mjuk glädje
Medans
Bust your windows får mig förbannad och jag som inte är våldsam i vanliga fall vill slå någonting.

Dessa skiftningar sker alltså med ungefär 4min's mellanrum och jag har nog upplevt alla känslor i mitt register inatt.
Vad hade jag gjort inatt om jag inte haft musiken?
Läst, möjligen. Spelat upp scener i huvudet och dag(natt)drömt.
Men vad vore det i jämförelse med alla underbara låtar jag hittat inatt?

God help the outcasts tex. Länge sedan jag hörde den men hittade åt den inatt igen.
A guy like you också från ringaren i Notre dame
Boogie Woogie nostalgilåt utan dess like
Far longer than forever favoritlåt från lillasysters favoritfilm
Fan vad du är snygg när jag är full

Jag skulle kunna nämna 10låtar till jag hittat åt inatt.

Återkommande låtar;
Defying gravity har spelats 7 gånger
Dancing with myself har spelats 9 gånger
Faithfully har spelats 8 gånger
Hero of war har spelats 8 gånger
Snuff har spelats 7 gånger
Och rekordlåten
Take a bow har spelats 14 gånger



Jag hoppas att jag någon gång får chansen att beröra med min musik så som denna musik har berört mig.
Nej, nu svamlar jag.
Ciao så länge.

"Musiken börjar där orden upphör."